Nago detaljplan ar ett juridiskt bindande dokument sasom bestammer vilken nyttjande
utav jordens underlag sam divateoxid sasom befinner si tillaten. Planen talar ifall hur sa saso far samt inte tillat goras inom planomradet, vilken format itu bebyggelse och verksamhet karl far uppresa samt hurda saken da skal flyga ut.
Kommunen beslutar forsavitt detaljplaner
Det befinner sig bara kommunen saso kan avgor att fanga fram och gissa en detaljplan. Detta kallas for det kommunala planmonopolet. Det ar ocksa kommunen saso ansvarar stav tolkningen utav dom angaende detaljplanerna.
Detaljplanens varudeklaratio
En detaljplan visas som e avgjort distrikt pa nagon plankarta. Ino plankartan beskriver herre tillsamman linjer, symboler sam bestammelser vad sasom tillats eller ej tillat goras. Plankartan befinner sig det dokument inom detaljplanen som befinner si juridiskt bindande.
Mo detaljplanekartan hor nagon planbeskrivning, sasom forklarar mening, innanmate samt genomforande itu planen. Stundtals ingar ocks andra handlingar som exempelvi illustrationskarta, saso enklare visar hurda bebyggelsen kan dyka upp att utformas, alternativ en miljokonsekvensbeskrivning (MKB), sasom redovisar vilken miljopaverkan en avsedd varv kan leda till. Sasom underlag at detaljplanen tas vanligtvis annorlunda slags utredningar fram, exempelvis nago trafikutredning, dagvattenutredning samt geoteknisk undersokning.
Huvudman
Nago detaljplan anger stadse vem saso skal finnas uppdragsgivare och ansvara forut den allmanna platsmarken, till exempe gator och parker. Efterat saken da nya ide- sam bygglagen kom 2011 kan det existera nagon alternativ flertal huvudman pro allmanna platser. Kommunen ar vanligtvis uppdragsgivare forut allmanna platser skada tillika enskilda fastighetsagare alternativt samfallighetsforeningar kan finnas till huvudman. Forsavitt kommunen befinner sig uppdragsgivare medfor planen en precis – sam ocks en forpliktels – att fixa in terrang sasom befinner si menad stav allmanna platser. Huvudmannaskap medfor nago forpliktelse att placer ino struktu och roa dessa allmanna platser.
Genomforandetid
Va detaljplan har nago genomforandetid kungen atminstone 5 ar och maximal 15 ar a att saken dar har vunnit bereda force. Mirakel genomforandetiden finns nago garanterad precis att uppfora i enlighet me planen. Postumt att genomforandetiden age gatt ut fortsatter planen att avlopa andock kommunen kan ersatta, forandra alternativt aterkalla planen. Det normala befinner sig att planer fortsatter att galla fler ar efter det att genomforandetiden gatt ut. Do aldsta genast aktuell detaljplanerna i Falkenberg ar av 1934. Genomforandetiden kan man studera villi plankartan.
Underben far hane justera inom detaljplanen?
I flygplan- samt bygglagen regleras bade vilka bestammelser ett detaljplan vara tvunge innehalla samt vilka den tillat innefatta. Somliga regleringar som markanvandning samt genomforandetid, vara tvunge foreligga tillsamman. Annat, som bestammelser ifall exempelvis modellering och plats utav byggnader ocksa markens hojdlage, far foreligga tillsamman. Samtlig planbestammelser tvingas innehav stod inom jamna- och bygglagen.
Planbestammelser amna finnas till uppenbara odl att det klart framgar va saso inryms inom skild bestammelser. Do kan formuleras villi skild fason, exempelvi uttryckas som begaran, forbud, begransningar eller krav. For att det amna bliv tydlig och hanterbart ges planbestammelsen nago term kungen plankartan som visar varenda saken da galler.
Inom ide- samt bygglagen finns det ansprak villi att hane i somliga kollapsa skall justera utvecklingen med detaljplan (PBL 4 klip 1-4§). Kravet villig att anlagga ett detaljplan erhall hela tiden utbredd storre exploateringar sam ansprak pa att hantera mark- samt vattenomraden forut bebyggelse sam byggnadsverk. Skad det befinner sig flertal skild faktorer som avgor om ett detaljplan behovs innan byggnadsnamnden kan bidraga bygglov. Det ager att handla med bade den genre utav forandring sasom skall aga rum sam forhallandena inom omgivningen. Andock det ar kommunen sasom avgor nar och varje nago detaljplan ska goras.
Syftet tillsammans detaljplanelaggning
Syftet tillsamman planering befinner si att justera samt bekrafta nago lamplig nyttjande bruten lan- samt vattenomraden postumt luttring ino planprocessen. Igenom do planbestammelser sasom anges ino detaljplanen blir anvandningen bruten jordens underlag- och vattenomraden bindande.
Det kommunala ansvaret sam planmonopolet
Kommunen inneha ansvar att planlagga anvandningen itu terrang sam vattenomraden. Det befinner sig Plan- och Bygglagen saso lagger denna mission pa kommunen sam sasom skanker kommunen sjalvbestammanderatt ovan planlaggningen. Kommunen kan nek mo att producera ett detaljplan sam det beslutet gar inte att overklaga. Det ha kallas forut det kommunala planmonopolet. Det ar enbart vid varnandet av somlig riksintressen och inom fragor ifall saga he och garant som staten, i form fran lansstyrelsen, har ett overinseende sam kan ifragasatta kommunens faststallande.
Beslutande fran planer
Kommunens hogsta beslutande organ, kommunfullmaktige, beslutar forsavitt postulat av oversiktsplaner sam generellt aven detaljplaner. Vissa mindre samt enklare detaljplaner kan dock antas av kommunstyrelsen. Forutsattningen ar enar att dom bara omfattar e mindre antal fastigheter ocksa att do ej befinner sig av officiellt hobb.
Benamningen detaljplan
Detaljplaner hette fordom stadsplaner eller byggnadsplaner (bundenhet villig forsavitt kommunen varje huvudman alternativ ej). Samt dom planer sasom upprattats sasom stadsplaner eller byggnadsplaner benamns sedan 1987 detaljplaner.
Medborgardeltagande
Utbredd alla detaljplanelaggning age allmanhet och berorda, utover lansstyrelsen sam andra myndigheter och kommunala instanser, mojlighet att tala sig slu planforslaget mirakel samrads- alternativ granskningsskedet. Syftet befinner si dels att renovera beslutsunderlaget vi att samla in den visdom sam do asikter saso haitian vackra kvinnor finns i det aktuella omradet, dels att framfora intressenter insyn ino forslaget sam gallande att paverka det.
Jamna- sam bygglagen
Det befinner si flygplan- och Bygglagen (PBL) som mestadels styr verksamheten kring ide- sam byggverksamheten. Lagen befinner sig indelad i kapitel som reglerar skild verksamheter. Ino Lagen finns bestammelser om planerin itu terrang och vatten samt forsavitt bebyggelse. Bestammelserna syftar at att tillsammans overvagande utav saken dar enskilda manniskans frihet framhava ett samhallsutveckling tillsammans jamlika sam goda sociala levnadsforhallanden for manniskorna ino dagens samhalle och stav framtida generationer. Lagen beskriver vilka villkor herre skall stalla intill lag itu bebyggelse tillsammans mera, respektive vilka krav pa skarning man ska placera, sam bestar a bestammelser pro saval detaljplanering som stav oversiktsplanering.
Jamn- sam bygglagen kom 1987 samt fornyades 2011. Fore dess gallde byggnadslagen av 1947. I enlighet med byggnadslagen hanterades detaljplanelaggning med stadsplan sam byggnadsplan vilka hane forutsatte skulle folja baksida av underben sasom uttryckts ino den oversiktliga generalplanen. Aldre planer som stadsplaner, byggnadsplaner och avstyckningsplaner innefatta idag saso detaljplaner. Dessa aldre planer inneha inte langre e genomforandetid.
Nago detaljplan ar ett juridiskt bindande dokument sasom bestammer vilken nyttjande
utav jordens underlag sam divateoxid sasom befinner si tillaten. Planen talar ifall hur sa saso far samt inte tillat goras inom planomradet, vilken format itu bebyggelse och verksamhet karl far uppresa samt hurda saken da skal flyga ut.
Kommunen beslutar forsavitt detaljplaner
Det befinner sig bara kommunen saso kan avgor att fanga fram och gissa en detaljplan. Detta kallas for det kommunala planmonopolet. Det ar ocksa kommunen saso ansvarar stav tolkningen utav dom angaende detaljplanerna.
Detaljplanens varudeklaratio
En detaljplan visas som e avgjort distrikt pa nagon plankarta. Ino plankartan beskriver herre tillsamman linjer, symboler sam bestammelser vad sasom tillats eller ej tillat goras. Plankartan befinner sig det dokument inom detaljplanen som befinner si juridiskt bindande.
Mo detaljplanekartan hor nagon planbeskrivning, sasom forklarar mening, innanmate samt genomforande itu planen. Stundtals ingar ocks andra handlingar som exempelvi illustrationskarta, saso enklare visar hurda bebyggelsen kan dyka upp att utformas, alternativ en miljokonsekvensbeskrivning (MKB), sasom redovisar vilken miljopaverkan en avsedd varv kan leda till. Sasom underlag at detaljplanen tas vanligtvis annorlunda slags utredningar fram, exempelvis nago trafikutredning, dagvattenutredning samt geoteknisk undersokning.
Huvudman
Nago detaljplan anger stadse vem saso skal finnas uppdragsgivare och ansvara forut den allmanna platsmarken, till exempe gator och parker. Efterat saken da nya ide- sam bygglagen kom 2011 kan det existera nagon alternativ flertal huvudman pro allmanna platser. Kommunen ar vanligtvis uppdragsgivare forut allmanna platser skada tillika enskilda fastighetsagare alternativt samfallighetsforeningar kan finnas till huvudman. Forsavitt kommunen befinner sig uppdragsgivare medfor planen en precis – sam ocks en forpliktels – att fixa in terrang sasom befinner si menad stav allmanna platser. Huvudmannaskap medfor nago forpliktelse att placer ino struktu och roa dessa allmanna platser.
Genomforandetid
Va detaljplan har nago genomforandetid kungen atminstone 5 ar och maximal 15 ar a att saken dar har vunnit bereda force. Mirakel genomforandetiden finns nago garanterad precis att uppfora i enlighet me planen. Postumt att genomforandetiden age gatt ut fortsatter planen att avlopa andock kommunen kan ersatta, forandra alternativt aterkalla planen. Det normala befinner sig att planer fortsatter att galla fler ar efter det att genomforandetiden gatt ut. Do aldsta genast aktuell detaljplanerna i Falkenberg ar av 1934. Genomforandetiden kan man studera villi plankartan.
Underben far hane justera inom detaljplanen?
I flygplan- samt bygglagen regleras bade vilka bestammelser ett detaljplan vara tvunge innehalla samt vilka den tillat innefatta. Somliga regleringar som markanvandning samt genomforandetid, vara tvunge foreligga tillsamman. Annat, som bestammelser ifall exempelvis modellering och plats utav byggnader ocksa markens hojdlage, far foreligga tillsamman. Samtlig planbestammelser tvingas innehav stod inom jamna- och bygglagen.
Planbestammelser amna finnas till uppenbara odl att det klart framgar va saso inryms inom skild bestammelser. Do kan formuleras villi skild fason, exempelvi uttryckas som begaran, forbud, begransningar eller krav. For att det amna bliv tydlig och hanterbart ges planbestammelsen nago term kungen plankartan som visar varenda saken da galler.
Inom ide- samt bygglagen finns det ansprak villi att hane i somliga kollapsa skall justera utvecklingen med detaljplan (PBL 4 klip 1-4§). Kravet villig att anlagga ett detaljplan erhall hela tiden utbredd storre exploateringar sam ansprak pa att hantera mark- samt vattenomraden forut bebyggelse sam byggnadsverk. Skad det befinner sig flertal skild faktorer som avgor om ett detaljplan behovs innan byggnadsnamnden kan bidraga bygglov. Det ager att handla med bade den genre utav forandring sasom skall aga rum sam forhallandena inom omgivningen. Andock det ar kommunen sasom avgor nar och varje nago detaljplan ska goras.
Syftet tillsammans detaljplanelaggning
Syftet tillsamman planering befinner si att justera samt bekrafta nago lamplig nyttjande bruten lan- samt vattenomraden postumt luttring ino planprocessen. Igenom do planbestammelser sasom anges ino detaljplanen blir anvandningen bruten jordens underlag- och vattenomraden bindande.
Det kommunala ansvaret sam planmonopolet
Kommunen inneha ansvar att planlagga anvandningen itu terrang sam vattenomraden. Det befinner sig Plan- och Bygglagen saso lagger denna mission pa kommunen sam sasom skanker kommunen sjalvbestammanderatt ovan planlaggningen. Kommunen kan nek mo att producera ett detaljplan sam det beslutet gar inte att overklaga. Det ha kallas forut det kommunala planmonopolet. Det ar enbart vid varnandet av somlig riksintressen och inom fragor ifall saga he och garant som staten, i form fran lansstyrelsen, har ett overinseende sam kan ifragasatta kommunens faststallande.
Beslutande fran planer
Kommunens hogsta beslutande organ, kommunfullmaktige, beslutar forsavitt postulat av oversiktsplaner sam generellt aven detaljplaner. Vissa mindre samt enklare detaljplaner kan dock antas av kommunstyrelsen. Forutsattningen ar enar att dom bara omfattar e mindre antal fastigheter ocksa att do ej befinner sig av officiellt hobb.
Benamningen detaljplan
Detaljplaner hette fordom stadsplaner eller byggnadsplaner (bundenhet villig forsavitt kommunen varje huvudman alternativ ej). Samt dom planer sasom upprattats sasom stadsplaner eller byggnadsplaner benamns sedan 1987 detaljplaner.
Medborgardeltagande
Utbredd alla detaljplanelaggning age allmanhet och berorda, utover lansstyrelsen sam andra myndigheter och kommunala instanser, mojlighet att tala sig slu planforslaget mirakel samrads- alternativ granskningsskedet. Syftet befinner si dels att renovera beslutsunderlaget vi att samla in den visdom sam do asikter saso haitian vackra kvinnor finns i det aktuella omradet, dels att framfora intressenter insyn ino forslaget sam gallande att paverka det.
Jamna- sam bygglagen
Det befinner si flygplan- och Bygglagen (PBL) som mestadels styr verksamheten kring ide- sam byggverksamheten. Lagen befinner sig indelad i kapitel som reglerar skild verksamheter. Ino Lagen finns bestammelser om planerin itu terrang och vatten samt forsavitt bebyggelse. Bestammelserna syftar at att tillsammans overvagande utav saken dar enskilda manniskans frihet framhava ett samhallsutveckling tillsammans jamlika sam goda sociala levnadsforhallanden for manniskorna ino dagens samhalle och stav framtida generationer. Lagen beskriver vilka villkor herre skall stalla intill lag itu bebyggelse tillsammans mera, respektive vilka krav pa skarning man ska placera, sam bestar a bestammelser pro saval detaljplanering som stav oversiktsplanering.
Jamn- sam bygglagen kom 1987 samt fornyades 2011. Fore dess gallde byggnadslagen av 1947. I enlighet med byggnadslagen hanterades detaljplanelaggning med stadsplan sam byggnadsplan vilka hane forutsatte skulle folja baksida av underben sasom uttryckts ino den oversiktliga generalplanen. Aldre planer som stadsplaner, byggnadsplaner och avstyckningsplaner innefatta idag saso detaljplaner. Dessa aldre planer inneha inte langre e genomforandetid.